Jag pratade men två nyfunna vänner, och en äldre vän, om stockholmares sätt att bemöta människor. Sitter du på tunnelbanan eller stationen, och försöker föra ett samtal med en människa, får du på automatik tusen blickar mot dig som undrar om du antingen är psykiskt sjuk, eller onykter.  Folk har så mycket lättare att vara anonyma här. Inte bara för att det är en stor stad, men självklart då för att dom undviker att utnyttja sin sociala kompetens.

Onsdagskvällen spenderades med sådana här samtal. Om stockholmares cravings om att vara just så anonyma som dom är. En flaska vin senare bestämde jag och min vän J oss för att dra ut på Baba Sonic nere vid Mariatorget, och påvägen dit gjorde vi ett vad.

J påstod att taxichaufförer i stockholm uppskattar en tyst kund mer än en pratsam. Självklart kan jag tänka mig att chauffören hört rutinfrågorna som han vet att ingen är intresserad av, tusen gånger. Men jag kan ändå inte tänka mig att det skulle vara trevligare med en knäpptyst taxifärd. Vi frågade herr taxichaufför (jag försökte titta på brickan och se vad han hette, men mina ögon kunde inte fokusera särskilt mycket) vilket han föredrog och han svarade att det var väl trevlig. Men sen fick han ju också 45% i dricks.

Baba Sonic kan man väl likna vid Klubb Svanen på Jazzhuset. Alla tanter förstår vad jag menar, men för er som är ofamiljära med stället kan jag berätta att inte en brud väger över 35 kilo, och alla bryr sig mer om hur dom ser ut när dom dansar, än att ha kul. Lyckligt nog är jag inte en utav dom, fastän jag förmodligen var den enda på stället som faktiskt borde oroa mig för hur jag såg ut då jag vart den enda på stället som faktiskt inte kunde vara snygg i en oversized farfars-stickad tröja.
Lyckligtvis hade jag klänning.

Framåt klockan ”alldeles för sent” tog jag och J en taxi till Stureplan, något som jag egentligen inte alls ville uppleva då jag tror att jag hade blivit så grymt besviken. Jag bestämde mig för att jag var för full för att gå in där, och lyckligtvis bestämde sig vakten för det också. Jag gick och köpte en LOKA istället.

Efter något som kändes som en evighet, var vi tillbaka på det femstjärniga hotellet och ragglade oss upp för trapporna för en någerlunda god natts sömn. J skulle jobba dagen efter och imorse var han sen till jobbet, såklart. Efter en varmdusch och öppnandet av en påse cashewnötter för femtio spänn (som jag aldrig rörde) somnade jag snurrigt och kände att det var det enda jag kunde göra för att undvika att fyllekräka. En poäng till mig.

Sittandes på ett café med gratis internetuppkoppling, i gallerian ’Skrapan’ kan jag konstatera att Stockholm har det största utbudet på precis allt. Men att jag trivs med det fatum att vara en småstadstjej. Jag leker gärna Carrie Bradshaw och lever drömmen en vecka, men med all den här anonymiteten, egoismen och överlägsenheten är det just allt jag skulle klara av. En vecka.

Borta bra men hemma bäst.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

BYTAT BLOGGADRESS TILL http://primarymirrors.wordpress.com/SÅ GÅ IN DÄR OCH LÄS, KOMMENTERA OCH REFLEKTERA SÅ HADEJAG BLIVIT JÄTTEGLAD! <3 TAKE CARE / FRÖKEN PRYM...

  Så händer det som händer varje år. Jag går och blir förskyld. Och jag menar inte förskyld som i ett dåligt B-syfte utan riktigt ruggigt, tyck-synd-om-mig förksyld.   Jag har spenderat åtaliga timmar i sängen varav 22 av dem bestod av sömn, och har...

  Vackra människor kan få precis vad dom vill.Det finns en sak som jag tycker är värre än vackra människor som förväntar sig att dom kan gå ut en kväll, utan ett rött öre på fickan, och bli bjuden på precis allt, och det är vanliga dödliga som gör de...

  Jag bestämde mig imorse för gå på restaurang nu när jag ändå är här uppe. Slösa pengar liksom. Jag hittade ett fancy Pizza Hutt. Ett ställe som, när jag var yngre, inte var särskilt fancy alls. När jag klev in i den gigantiska lokalen som gick i rö...

  Då jag kommer ifrån en småstad finns det många saker som förvånar mig vad gäller vår vackra huvudstad.  En smärre grej är att jag  packade småkalla kläder när jag åkte upp hit, då jag trodde att vädret borde vara ungefär detsamma som hemma. Jag bed...